Balansen och kvantiteten

Visst är kvaliteten viktig. (Vad det nu är? Smaken är ju verkligen som baken när det gäller litteratur). Även om man bara skriver för sin egen skull, så är det förstås kul om det blir bra. Om man kan gå tillbaka och läsa och nicka lite och känna att det blev som man hade tänkt.

Men med det sagt: Om målet är att skriva ett manus på kring 80000-90000 ord, då är det svårt att inte tänka på kvantiteten också. Jag har hittills fört logg över antal skrivna ord för varje dag, och ser på så sätt manuset växa fram. Väldigt långsamt, men ändå. Det står inte still.

Just nu är mitt manus 25640 ord långt. 147 992 tecken inklusive blanksteg. I början satte jag upp ganska tuffa mål, och hade nog tänkt att vara klar med råmanuset i juni. Eh… ja. Nog för att jag är föräldraledig, men jag har trots allt tre barn att ta hand om. Tvätthögar att bekämpa, en diskmaskin att ständigt plocka i och ur, middagar att fixa. En kropp och en knopp att ta hänsyn till. För några veckor sedan gick jag runt med huvudvärk och yrsel. Nu, efter att ha tagit det lugnare, blivit masserad och börjat röra på mig lite mer, mår jag bättre. Men jag märker fortfarande att sömnbristen och det att ständigt vara på tå, till hands, dag som natt, gör mig lite skörare. Så. Något färdigt råmanus kommer inte att se dagens ljus den här månaden. Det viktigaste nu är att det fortsätter att tuffa på, röra sig framåt, ord för ord. För det här är trots allt något som jag tycker är vansinnigt kul, och det vore tråkigt att låta det rinna ut i sanden helt. I sommar ska jag därför försöka hitta balansen mellan vila, måsten och skrivandet.

0 visningar