Måsten, borden och vill…or?

Ja, jag vet att det finns ett ord som heter “viljor”. Men jag är ute efter motsvarigheten till sådant som “måsten” – dvs saker som man känner att man måste eller vill göra. Inte flera personer som vill olika saker.

Jag har funderat lite över det här med varför man skriver. Igen – jag var ju inne på det redan i mitt första inlägg. En förvånande mängd författare verkar ha satt igång redan på blöjstadiet. Jag tycker att det är rätt ofta man kan läsa/se intervjuer där författaren förklarar att jodå, jag lärde mig att skriva när jag var två år och skrev mitt första verk när jag var tre. Därefter har jag ALLTID skrivit. Orden har bara vällt ur mig. HELA tiden, livet igenom. För jag bara MÅSTE skriva.

Ok. Så är inte fallet för mig. Visserligen skrev jag en bokserie när jag var barn (dock var jag inte tre, utan snarare kring åtta, skulle jag gissa). Den första hette “Boken om Isabelle”, och jag minns att jag traskade runt i huset och frågade mina familjemedlemmar hur man börjar en bok. (Relevant fråga, som jag fortfarande ställer mig ibland!). Därpå följde fem böcker till om Isabelle och hennes tvillingsyskon Orvar och Lisa, bland annat “Isabelle flyttar” och “Isabelle börjar fyran”. Fritt ur minnet, med reservationer för eventuella fel.

Men det där med att jag MÅSTE skriva känner jag inte alls igen mig i. Jag har inga som helst problem med att dimpa ner i soffhörnet och titta på film istället (nu senast Elysium och The Martian, som båda kan rekommenderas om man gillar rymden och Matt Damon). Jag går gärna ut och springer istället, eller ännu hellre, läser en underhållande bok. Måsten och borden finns det så mycket av ändå, tycker jag.

Däremot funderar jag ofta på skrivandet, och idéerna poppar ofta upp när jag gör andra saker. Och när en riktigt bra idé kommer, då kommer också skrivsuget. Nu invänder kanske någon att NEJ, alla säger att man inte ska vänta in skrivsuget slash inspirationen. Går man och väntar på det, blir det inte mycket skrivet. Nej, det kan nog stämma. Men även de gånger jag slår mig ner vid datorn utan mycket skrivsug att tala om, skriver jag för att jag vill. För att jag vill färdigställa min idé, för att jag vill att min berättelse ska föras framåt – för att jag vill veta om jag kan.

0 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

När hobbyn blir jobb

Skrivandet är i grund och botten min hobby. Det är något jag ägnar mig åt eftersom jag gillar det så mycket. Har svårt att låta bli, helt enkelt. Om jag inte hade tyckt om det hade jag inte lagt en st

Redigeringssommar

I mitten av maj träffade jag min förläggare i Gamla stan för att fira med bubbel och samtidigt ha manusgenomgång. Och nej, det var inte alls tråkigt! Tänk om jag hade vetat det för ett år sedan. Vi pr