Mot 70000. Så sakteliga.

Idag har jag alla barnen hemma eftersom dottern kräktes i natt. Nu verkar det mest som att det var en väldigt kortvarig variant eller något hon fått i sig, för sedan i förmiddags har hon tjatat om mat och mellis och ätit massor. Tack och lov.

Det gör ändå att skrivtiden minskar idag. Jag tänkte åtminstone trycka in så pass mycket tid att jag passerar sjuttiotusen (vilket borde vara genomförbart med tanke på att jag bara har drygt hundra ord dit). Ikväll kanske.

Jaha. Jag slog upp en av Fem-böckerna på måfå, bara för att se om jag mindes. Som barn läste jag allihop och älskade dem. Det här utdraget är från Fem på fotvandring, och lustigt nog hamnade jag vid en passage som gjorde starkt intryck på mig när jag läste det för drygt tjugo år sedan. Någon som kan gissa vad jag reagerade på? 🙂

0 visningar