Panikredigering: En steg-för-steg-guide

Paniken i det hela berodde bara delvis på den tighta deadlinen (som jag själv alltså var skyldig till). En mer betydande orsak var känslan av att tappa kontrollen… skräcken över att mitt manus kanske kommer att bli bok och läsas av alla som vill. Över hela den process som väntar om jag blir antagen. Missförstå mig inte; jag vill det! Men det är ändå väldigt läskigt.

Tilläggas ska också att det här inte var den första redigeringsrundan. Ni som har följt mig ett tag vet att jag har redigerat manuset under våren, både utifrån testläsar-respons och utifrån lektörs-utlåtande. Texten var alltså tillräckligt genomarbetad för att jag skulle skicka in det till förlag (och, visade det sig ju, för att väcka ett förlags intresse). Eftersom jag inte ombads att skriva om hela manuset till preteritum, byta perspektiv, stryka en viktig karaktär eller något annat omfattande, bestämde jag mig därför för att hålla tidsramen ganska stram. Här är exempel på vad jag utgick från (saxat ur förlagets lektörsutlåtande):

“Jag upplever att du har en bra kurva, oväntade vändningar och bra tempo. Kanske hade jag velat ha det lite snabbare i början, men jag tror inte att snabbare betyder skära bort här, utan snarare att utveckla, spetsa till. Fler möten behövs mellan (—-), läsaren måste på ett tydligare sätt se vad som är på väg att hända, medan bilden av Claras känslomässiga läge blir tydligare.” “Hur reagerar hon, vad gör hon, hur känner hon, hur visar sig dessa känslor, vilka resultat får de?” “…saker måste komma igång inom henne tidigare i storyn.” “Språk – i utvecklingen av manuset så skulle jag fokusera på de många humoristiska scener som finns. Ibland upplever jag att humorn skulle komma fram mer om man kokade ner antalet ord lite och fick fram scenernas essens.”

Efter att ha funderat ett tag på hur jag skulle gå tillväga, gjorde jag så här:

  1. Skrev ut hela manuset på papper. Det underlättar läsningen, tycker jag.

  2. Läste igenom allting och antecknade i marginalerna. Ambitionen var att fokusera på det som lektören påpekat, men här kom anteckningarna i själva verket mest att handla om andra saker, mest småpill.

  3. Läste igenom allt en vända till. Under den här genomläsningen (som jag gjorde på vardagsrumsgolvet med pappersbuntar utspridda runt mig) var det mycket lättare att fokusera på det jag skulle. När jag hade hela storyn färskt i huvudet, kunde jag snabbare se var ändringar skulle kunna göras, var nya kapitel skulle kunna fogas in, var reaktionerna borde framträda mer osv. Det var alltså här det mesta av tankearbetet/planeringen gjordes.

  4. Öppnade dokumentet i datorn med det kluddriga pappersmanuset bredvid mig. Först fokuserade jag på mindre saker. Strök vissa partier, lade till meningar eller kortare stycken, ändrade detaljer, förtydligade och bredde på.

  5. När jag hade gått igenom allt och genomfört alla mindre till halvstora ändringar, skrev jag om inledningskapitlet och epilogen helt.

  6. Skrev till två helt nya kapitel.

  7. Gick tillbaka till vissa kapitel för att se att de fortfarande stämde, efter det nyskrivna (jag hade antecknat vilka ställen jag skulle behöva gå tillbaka till).

  8. Läste igenom, fixade till, rättade till kapitelnummer osv.

  9. Voilà!

Nu väntar mental uppladdning för lucia, årets värsta dag. Vi ska vara på förskolan 6:45 inför luciatåget. Maken börjar jobbet kl. 7, så det faller på min lott att driva igenom det omöjliga att få dit oss andra i tid.

0 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

När hobbyn blir jobb

Skrivandet är i grund och botten min hobby. Det är något jag ägnar mig åt eftersom jag gillar det så mycket. Har svårt att låta bli, helt enkelt. Om jag inte hade tyckt om det hade jag inte lagt en st

Redigeringssommar

I mitten av maj träffade jag min förläggare i Gamla stan för att fira med bubbel och samtidigt ha manusgenomgång. Och nej, det var inte alls tråkigt! Tänk om jag hade vetat det för ett år sedan. Vi pr