Stöket

Jag har varit inne på det förut, mina känslor för att hålla på och peta i manuset. Visst, råmanuset var inte färdigt, det var inte perfekt, men det fanns en början och ett slut. Det fanns scener med inledningar och avslutningar och övergångar till andra scener. Och nu sitter jag och stökar till allting genom att skriva nytt som jag ska pressa in på allehanda ställen. Det känns ungefär som att kliva fram till någon som precis har gjort en håruppsättning med några väl valda accessoarer, med uppgiften att trycka dit sju plastrosor och några fjädrar på lämpliga ställen. Utan att förstöra helhetsintrycket.

Men men, nu ska jag skriva på så att jag får det här överSTÖKAT. Så att jag kan skriva ut det på nytt, läsa igenom och få till någon sorts struktur igen.

Hoppas att det går smidigare för er andra! 🙂

0 visningar